/ Artiklar /

UNS – den vanligaste, men mest okända ätstörningen

Kroppsideal, ätstörningar och matmissbruk är inget nytt under solen även om det pratas och skrivs mycket om samhällets och sociala mediers påverkan. Det är lätt att skylla på vår uppkopplade samtid, reklam och media när problemet är mycket mer komplext än så. Ätstörningar och matmissbruk har andra ursprung än sociologiska d v s även fysiologiska och psykologiska.

Det är också så att det är mycket vanligare än vi tror att människor runtomkring oss lider av någon form av matmissbruk eller störning kring mat. Men när övergår det egentligen till en ätstörning? Jo, när du börjar lägga så mycket energi och uppmärksamhet på mat, din kropp och vikt så att det påverkar ditt liv – då kan du lida av en ätstörning. Ätstörningar tar sig olika uttryck och behöver inte alltid synas utanpå, d v s att du är onaturligt smal eller överviktig, kräks eller spenderar timmar på gymmet. Det som avgör om det är en ätstörning är dina tankar och inställning till din kropp och mat.

Att ofta banta eller gå på dieter ökar risken för hetsätning eller att bli överdrivet upptagen av sin vikt och kropp. Och här går tankarna oavkortat till sociala medier och tidningsrubriker som skriker ut tips och råd om hur man går ner 5 kg på en vecka och faktiskt uppmanar människor till osunda vanor och beteenden kring mat. Det som börjar som en ”oskyldig bantning” övergår till att bli ett sätt att skapa kontroll i en kaotisk värld med kanske trassliga familjerelationer, kris eller trauma, prestationsångest, depression osv. Jag har skrivit om ACT tidigare och att kontrollera sitt ätande kan alltså bli ett sätt att fly, undvika smärta och lidande genom att lägga allt fokus på mat, träning och en överdriven fixering vid sin vikt och kropp.

Ätstörningar delas in i följande kategorier:

  • Bulimi – hetsätning (ibland med kräkningar eller laxering men inte alltid)
  • Anorexi – självsvält
  • UNS – utan närmare specifikation (vilket långt fler än man kan tro lider av)

Sen finns det andra diagnoser relaterade till störningar kring kroppen:

  • Ortorexi – fixering vid träning och nyttig mat
  • BED – Binge Eating Disorder, alltså hetsätning utan kompensatoriskt beteende
  • Dysmorfofobi – överdriven upptagenhet/missnöje med det egna utseendet

Tecken på att någon lider av en ätstörning

✅ Personen är ofta upptagen av sitt utseende och kropp

✅ Tränar onaturligt mycket

✅ Skyller alltid på att hon/han redan ätit

✅ Petar i mat, sorterar runt på tallriken och äter enbart vissa saker

✅ Går ner fort i vikt

✅ Får ökad kroppsbehåring

✅ Är onaturligt trött

✅ Visar tecken på överdriven irritation och hetsighet

✅ Lagar gärna mat och bakar men äter inte själv

Vad du kan göra om du misstänker att någon i din närhet lider av en ätstörning:

  • Var rak och ärlig i din kommunikation
  • Våga konfrontera
  • Försök inte bota personen, utan hänvisa till sakkunniga
  • Stå kvar d v s visa att du inte är rädd utan finns oavsett vad

Var tredje svensk kvinna lider av UNS

Som sagt, det syns på långt ifrån alla att de lider av en ätstörning eller fixering kring mat och den egna kroppen. UNS t ex – utan närmare specifikation – är mycket vanligare än man kan tro och har även den senaste tiden ökat rejält. UNS innebär alltså att du uppfyller några kriterier för anorexi eller bulimi men inte alla. Var tredje svensk kvinna i Sverige lider av UNS, enligt Mando/Ätstörningar.se. Begreppet ortorexi faller också än så länge utanför ramen för diagnosticerade ätstörningar och faller ofta inom ramen för UNS. Både UNS och ortorexi kan ses som en inkörsport till mer allvarliga och svårbehandlade ätstörningar som anorexi och bulimi.

En person med UNS har alltså både anorektiska och bulimiska drag, beroende på vilken sjukdomsbild ätstörningen liknar. Men personerna som får denna diagnos uppfyller inte de ibland stränga kraven för diagnoserna anorexi och bulimi ifråga. Personer med UNS har problem med sitt ätande och är ständigt upptagna med tankar på mat och vikt. Minsta lilla viktökning ger ofta ångest. UNS-drabbade har ofta snuddat vid de tankar och handlingar som anorektiker och bulimiker eller ortorektikter har, men orkar av olika skäl inte slutföra dessa handlingar kontiunuerligt, vilket i sin tur skapar känslor av misslyckande. Det kan vara farliga experiment med laxermedel, att exkludera fett och/eller kolhydrater ur kosten, fastekurer eller andra självsvältsdieter, överdriven träning osv.

I mitt jobb som PT och samtalscoach, både i mitt eget företag men även när jag var verksam på PT online för Olga Rönnberg, möter jag många kvinnor som är i det närmaste besatta av tankar på mat, förbud, vad man får och inte får äta, känslor av misslyckanden när inte vågen pekar neråt, som söker quickfixes och tror att ”bara jag kommer i mina byxor i strl 36 så blir jag lycklig” när det egentligen återigen handlar om att bli vän med sig själv. Men hur fasen blir man det rent ut sagt? Är inte det vår svåraste livsuppgift?

Vad kan du göra åt detta?

Att behandla ätstörningar är oerhört komplicerat av den enkla anledningen att mat är något vi måste ha för att överleva. Vi måste inte dricka alkohol eller ta droger utan kan vänja oss av vid behovet med hjälp av olika metoder och modeller. Vi kan sluta med det helt och slippa utsätta oss för det som triggar. Mat däremot, måste vi ha i någon form. Plus att det är socialt, att äta, laga goda middagar, ha mys och fika är sånt vi gör tillsammans med familj och vänner. Vi firar, belönar och tröstar oss med mat.

Det omdiskuterade sockret, det som är sött t ex, tolkar hjärnan som något bra. Det är inprogrammerat i vårt belöningssystem och finns med sedan tusentals år tillbaka när tillgången till mat och näring såg helt annorlunda ut. Men många människor har svårt att hantera sött och kruxet ligger i att hur mycket vi än försöker undvika hit och dit så finns socker även naturligt i mat och i flertalet produkter även i tillsatser.

Många av mina coachkunder har en prestationsbaserad självbild som innebär att man ÄR sina prestationer. Självbilden rasar om man misslyckas med en uppgift på jobbet eller missar ett träningspass, går upp ett kilo på vågen. Allt fokus ligger på vad man gör och presterar och det är en ständig jakt på att lyckas i olika sammanhang som skapar en inre stress och självförakt som kan vara förödande när kraven blir så stora att de inte längre går att leva upp till. Här kommer ätstörningar och överdriven kroppsfixering in, som blir ett sätt att kontrollera sig själv, känna sig lyckad, att man har makt över sig själv.

CFT – Compassion Focused Therapy är precis som ACT en KBT-terapi som utöver anknytningsteori, evolutionsteori och hjärnforskning även har inslag från buddhistiska meditationer. Även inom CFT jobbar man med tankar, känslor och beteenden, i det här fallet för att bygga upp sin inre trygghet i syfte att möta rädslor och kunna få till långsiktig förändring och inte bara symtomlindring.

Det handlar om ett omhändertagande förhållningssätt, men inte om andra utan om sig själv, så kallad självmedkänsla. Många av de kvinnor jag har coachat har lidit av låg självkänsla och hög självkritik och då är CFT en bra metod/terapi för att jobba med livets upp- och nedgångar, höga prestationskrav, ångest och känslor av otillräcklighet och misslyckande.

Så här kan du träna på medkänsla (compassion) om dig själv:

Tänk på dig själv som din bästa vän (förkortas X i texten). Hur vill du behandla X? Vad är X värd i form av uppskattning, komplimanger o s v. Vilka krav ställer du på X? Skäller du X när denne misslyckas eller inte är perfekt i alla lägen?

✅ Jobba på din inre trygghet genom att utöva mindfulness, att vara närvarande här och nu. Registrera tankar, beteenden och känslor även om de är jobbiga. Bekräfta dig själv i att det är ok att känna och tänka som du gör men att det inte alltid är sanningar och inte styr ditt liv.

Visualiseringsövningar är något som idrottsmän använt sig av länge eftersom hjärnan inte vet skillnad på det som är verkligt eller inte. Att se sig själv lyckas, vara i sammanhang du är rädd för och så vidare som inre bilder har bevisligen gett gott resultat. Dagdrömmar och fantasier är något vi aldrig ska sluta med.

Gör det du mår bra av och inte nödvändigtvis det du känner. Första känslan är att äta en stor påse godis för att du känner dig ledsen och det blir din tröst för stunden. Stanna upp, bekräfta känslan och identifiera det som ligger bakom. ”Det gick åt helsike på presentationen på jobbet idag. Jag gjorde bort mig inför gruppen”. Visst kan du äta en stor påse godis men är det omtanke av dig själv? Kommer du att må bättre efteråt? Troligtvis inte. Däremot kanske ett samtal med en god vän eller din partner, ett avslappnade bad och en dusch. Träna på att skilja på vad som blir straff respektive belöning. Att alltid göra precis som det känns är sällan omsorg av sig själv. Vi behöver stanna upp i stunden och bekräfta känsla och tanke men också inse att det är just det, bara tankar och känslor, och inte nödvändigtvis sanningen.

Skriv dagbok över tankar, känslor och beteenden för att hitta mönster i hur du agerar. Är det av omsorg om dig själv? Har du ditt bästa för ögonen i olika situationer eller är det andras behov som styr större delen av tiden? Att skriva har både en ”renande” effekt samtidigt som det blir ett bra kartläggningsverktyg för att analysera sitt eget beteenden.

Hur pratar du till dig själv? Kallar du dig själv för ”idiot”, ”tjockis”, ”värdelös”? Sluta med det omedelbart. Behandla dig själv som du behandlar andra. Återkoppla till övningen med att tänka på dig själv som din bästa vän. Inte skulle du tala så till X?

Älska dig själv när du förtjänar det som minst, för att använda och göra om ett gammalt ordspråk. När du tycker att du är som mest värdelös, gjort bort dig, slarvat med maten, inte tränat eller grälat med barnen – tänk kärlek till dig själv. Att du gör så gott du kan och mer än någonsin behöver en klapp på axeln av den person som har huvudrollen i ditt liv – DU själv!

✅ Var ”good enough” helt enkelt som man pratar om inom pedagogiken. Att exempelvis vara en ”good enough mother” kan appliceras på alla roller du har i livet. Du behöver inte vara perfekt, vare sig mot andra eller mot dig själv. Sänk dina krav och inse att ingen är perfekt i din omgivning heller. Det är inte mänskligt och det är mänsklighet vi söker oss andra eller hur? Vem vill umgås med någon som är perfekt?

Börja varje morgon med en minuts självmedkänsla genom att ställa dig med fötterna höftbrett isär, stolt hållning, korsa dina armar och lägg handflatorna mot bröstet i nivå med hjärtat. Känn in värmen, hur hjärtat slår, bara för DIG. Andas med lugna andetag och slut ögonen. Om det är nödvändigt, så ställ larmet på mobilen eller en klocka för att veta när tiden är ute eller bara stå så länge som du behöver för att hitta andningen och hjärtslagen som ska ta dig igenom ännu en dag med kärlek om dig själv.

För den som lider av allvarligare ätstörningar eller är orolig för någon i sin omgivning råder jag att ta kontakt med en terapeut eller sjukvård för hjälp med behandling. Råd finns att få på 1177 via telefon eller nätet.

Foto iStockphoto

Källor Frisk och fri, Ätstörning.se, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Uppdaterad 30 augusti 2021

Relaterade artiklar